Rusk och regn / audio guider

Idag är det rusk och regn som gäller, men igår var det sol. Betyder det att vi kommer att ha många besökare idag? Det vet man aldrig. Det är söndag, vilket kan betyda att våra kära besökare uteblir på grund av att de hade det alldeles för roligt i går kväll.

Just nu befinner sig ett sällskap med damer i lokalen. Jag lockade dem med varsin audio guide och de går nu tyst omkring och tittar på föremålen. Tyst, just det! Jag är inte ensam om denna iakttagelse. Tony Walters jämför museer med bårhus i sin artikel "From museum to morgue? Electronic guides in Roman Bath" (1996). Sedan audio guiderna introducerades kommunicerar besökarna mindre med varandra under själva museibesöket. Å andra sidan erbjuder audio guiderna en guidad visning utan mänsklig guide (billigare!) och de gör det möjligt för dem som har svårt att läsa skyltar och paneltexter att lyssna på en röst som berättar om utställningen. Med audioguiderna kan besökaren gå igenom utställningen i sin egen takt. Det är aldrig möjligt i samband med en guidad visning. Audio guiderna är också bra på det viset att information kan finnas tillgänglig på olika språk utan att utställningslokalerna behöver tapetseras med skyltar.

Det är mina argument för och emot audio guider. Själv är jag inte så förtjust i att låna en audio guide när jag besöker museer. De visuella intrycken, tillsammans med lite information är oftast tillräckligt för mig och jag föredrar en mänsklig guide framför en elektonisk. Det är mina personliga preferenser. Däremot anser jag att besökaren alltid ska ha möjligheten att låna en audio guide.

Vad har du för erfarenheter av audio guider?

Plast

Just nu är jag guide och värd i en utställning om bruksföremål i plast. Mina besökare möts av en lokal med vita väggar, vitt golv och vitt tak. I lokalen finner besökaren hyllor av plexiglas, placerade i parallella rader, som pryds av föremål i alla möjliga färger. Utställningen är noga genomtänkt. Besökaren ska få känslan av att befinna sig i ett varuhus från 50- eller 60-talet. Och visst lockar utställningen fram nostalgiska minnen! Här finner besökaren melaminservisen från sommarstugan, muggen de hade som barn eller durkslaget som fortfarande står i köksskåpet.

Även jag har funnit minnen från barndomen. Skålen Signatur tillverkad för Husqvarna Borstfabrik och formgiven av Bernadotte och Björn fanns med under min uppväxttid. Den finns fortfarande i mammas köksskåp och används flitigt. Perstorps finskdesignade durkslag fick jag med mig vid flytten hemifrån. Mitt älskade durkslag har även det en skarp grön nyans.

Plast har blivit kult!

Ny blogg

Så är man tillbaka i bloggvärlden igen, i alla fall för ett tag. Ruinlover - som är mitt tidigare bloggalias - gör nu ett försök att blogga med utgångspunkt i tankar kring bl.a. guideyrket, visningar, utställningar och platser som kan diskuteras utifrån ett förmedlingsperspektiv.
Välkommen min nya blog - En guides dagbok.